Blandade äventyr
100924
Vi har luftat vovsingen i skogen, lös för att hon ska få öva lite på hur det är att spåra rådjur. Det ger också tillfälle för husse att prova den nya hundpejlen som är kopplad till ett GPS-system. Idag spårade hon visserligen men inte rådjur. Hon sprang direkt till sina hundkompisar i trakten. Först till en söt liten tax som inte var så pigg på att få konkurrens i sin trädgård. Nästa anhalt gick bättre, hanhunden Alfred blev överförtjust över besöket och det var svårt att få henne därifrån. En tröst är att pejlen fungerar bra.
I lördags var vi på en dagstur till Lund. Där bor en av makens fastrar som bjöd på god lunch. Svärisarna var också med såklart. På ditvägen stannade vi i Qvesarums bygggnadsvårdsbutik på hemvägen fick jag mitt lystmöte med ett besök på Svenstorps slott. Det är ett vackert renässansslott och ett av Sveriges sista fideikommisser.
Under veckan har vägen förbi vårt hus fått ny beläggning. Just nu är risken för stenskott stor. Lager av sten och asfalt har varvats och nu ska det packas.
Två nätter i rad har vi haft besök av vildsvin i trädgården. Det har väl egentligen bara varit en tidsfråga innan de skulle komma och böka i hos oss. Vi har sett spår efter dem bara någon km bort. Gräsmattan är ganska illa åtgången i en hörna men tack och lov har de inte gett sig på mina rabatter eller de grönsaker som ännu står kvar ute.
En lycklig frisläppt vovve
Svenstorp slott
Ny vägbeläggning
Vildsvinens framfart
Vi har luftat vovsingen i skogen, lös för att hon ska få öva lite på hur det är att spåra rådjur. Det ger också tillfälle för husse att prova den nya hundpejlen som är kopplad till ett GPS-system. Idag spårade hon visserligen men inte rådjur. Hon sprang direkt till sina hundkompisar i trakten. Först till en söt liten tax som inte var så pigg på att få konkurrens i sin trädgård. Nästa anhalt gick bättre, hanhunden Alfred blev överförtjust över besöket och det var svårt att få henne därifrån. En tröst är att pejlen fungerar bra.
I lördags var vi på en dagstur till Lund. Där bor en av makens fastrar som bjöd på god lunch. Svärisarna var också med såklart. På ditvägen stannade vi i Qvesarums bygggnadsvårdsbutik på hemvägen fick jag mitt lystmöte med ett besök på Svenstorps slott. Det är ett vackert renässansslott och ett av Sveriges sista fideikommisser.
Under veckan har vägen förbi vårt hus fått ny beläggning. Just nu är risken för stenskott stor. Lager av sten och asfalt har varvats och nu ska det packas.
Två nätter i rad har vi haft besök av vildsvin i trädgården. Det har väl egentligen bara varit en tidsfråga innan de skulle komma och böka i hos oss. Vi har sett spår efter dem bara någon km bort. Gräsmattan är ganska illa åtgången i en hörna men tack och lov har de inte gett sig på mina rabatter eller de grönsaker som ännu står kvar ute.
En lycklig frisläppt vovve
Svenstorp slott
Ny vägbeläggning
Vildsvinens framfart
Härliga höst
100921
Hösten är min favoritårstid. Vackra färger, hög luft för det mesta, det luktar gott av multnande löv och sommarens hets har tynat bort och tid finns för tända ljus, tedrickning och att dricka te mörka kvällar. Skördetid och fortfarande mycket som blommar i trädgården.
Universitetskursen har börjat igen och jag går in i fortsättningskursen av Hållbart Familjeskogsbruk. Vi börjar med logistik vilket inte låter så upphetsande men det blir bara bättre senare hoppas jag när jag läser schemat.
Bokbussen stannade här igår för första gången. Vilken service, vilken lyx att den kommer hem till mig. Jag är djupt tacksam och imponerad över att viss service finns kvar på landsbygden.
Inatt har vi haft vårt första besök av vildssvin. En del av gräsmattan är precis uppbökat. Det blir lite pyssel med att lägga tillbaka torvorna. Gröna sidan upp för hela slanten. Hoppas att den där grisen bökar vidare någon annanstans.
Passar på att visa upp lite grand som jag åstadkommit på senare tid. Ett kort till en kollega som slutat på jobbet och resten LO-s.
Hösten är min favoritårstid. Vackra färger, hög luft för det mesta, det luktar gott av multnande löv och sommarens hets har tynat bort och tid finns för tända ljus, tedrickning och att dricka te mörka kvällar. Skördetid och fortfarande mycket som blommar i trädgården.
Universitetskursen har börjat igen och jag går in i fortsättningskursen av Hållbart Familjeskogsbruk. Vi börjar med logistik vilket inte låter så upphetsande men det blir bara bättre senare hoppas jag när jag läser schemat.
Bokbussen stannade här igår för första gången. Vilken service, vilken lyx att den kommer hem till mig. Jag är djupt tacksam och imponerad över att viss service finns kvar på landsbygden.
Inatt har vi haft vårt första besök av vildssvin. En del av gräsmattan är precis uppbökat. Det blir lite pyssel med att lägga tillbaka torvorna. Gröna sidan upp för hela slanten. Hoppas att den där grisen bökar vidare någon annanstans.
Passar på att visa upp lite grand som jag åstadkommit på senare tid. Ett kort till en kollega som slutat på jobbet och resten LO-s.
Ledig vecka
100914
Med över 70 komptimmar till godo tog jag hela förra veckan ledigt. Så skönt. Veckan var tänkt för vila och rekreation men vad händer? Jo, varenda dag var uppbokad med än det ena, än det andra men visst fanns det tid för mig själv också. Jag har cyklat långa rundor, plockat svamp, donat i trädgården, läst och scrappat, det som jag mår bra av. Dessutom hann jag med ett besök hos mamma i Halmstad i dagarna två.
Igår förtidsröstade jag dessutom, min medborgerliga rättighet eller kanske är det en plikt just för att det är en rättighet? I alla fall när man tänker på så många ställen i världen där de inte får rösta.
Vi avnjöt en kräftskiva tillsammans med bästa tyska grannarna. De sorgliga resterna syns nedan. Det är inte varje år vi äter kräfter, bägge föredrar vi nog räkor men krabba är min absoluta favorit bland skaldjur annars.
Kräftfestrester
Med över 70 komptimmar till godo tog jag hela förra veckan ledigt. Så skönt. Veckan var tänkt för vila och rekreation men vad händer? Jo, varenda dag var uppbokad med än det ena, än det andra men visst fanns det tid för mig själv också. Jag har cyklat långa rundor, plockat svamp, donat i trädgården, läst och scrappat, det som jag mår bra av. Dessutom hann jag med ett besök hos mamma i Halmstad i dagarna två.
Igår förtidsröstade jag dessutom, min medborgerliga rättighet eller kanske är det en plikt just för att det är en rättighet? I alla fall när man tänker på så många ställen i världen där de inte får rösta.
Vi avnjöt en kräftskiva tillsammans med bästa tyska grannarna. De sorgliga resterna syns nedan. Det är inte varje år vi äter kräfter, bägge föredrar vi nog räkor men krabba är min absoluta favorit bland skaldjur annars.
Kräftfestrester
Konstrunda i Tingsryd
100904
Tillsammans med goda vänner åkte vi runt i trakterna kring Tingsryd som denna helg visar upp sina konstnärer, hantverkare och hembygdsgårdar. Vi började med en god lunch på restaurang Ladan i Urshult och sedan blev det ett par utställare i Tingsryd. En liten tavla med ett får från Gotland fick följa med mig hem från Anna-Lisa Anderssons kollektion. Hon har mycket färgglada tavlor målade inte bara i Sverige utan också i Grekland och Tunisien.
En höjdare var mötet med Kony Södring. Tingsryds kanske mest kände invånare, i alla fall mest kunnige fotograf. Han delade med sig av sin rika berättarskatt och visade fotografier.
I Rösmåla skola ställde hantverkare och konstnärer ut och här hittade jag ett par hemstickade sockar i härliga färger och ett turkiskt mönster som passade och som jag föll för. Här fikade vi utomhus, fick småländsk ostkaka att smörja kråset med, inte alls dumt.
Avslutningsvis blev det Lunnagården och Kurrebo. Här har Nelsons fröer provodlingar och trädgården prunkade i alla möjliga färger. Ha-begäret väcktes för trädgården och lite lökar köpte jag som förhoppningsvis ska förgylla våren för oss.
Det gotländska fåret får följa med hem.
Småländsk-turkiska sockor värmer gott.
Möte med Kony Södring, Tingsrydsprofil och fotograferingsexpert.
Tillsammans med goda vänner åkte vi runt i trakterna kring Tingsryd som denna helg visar upp sina konstnärer, hantverkare och hembygdsgårdar. Vi började med en god lunch på restaurang Ladan i Urshult och sedan blev det ett par utställare i Tingsryd. En liten tavla med ett får från Gotland fick följa med mig hem från Anna-Lisa Anderssons kollektion. Hon har mycket färgglada tavlor målade inte bara i Sverige utan också i Grekland och Tunisien.
En höjdare var mötet med Kony Södring. Tingsryds kanske mest kände invånare, i alla fall mest kunnige fotograf. Han delade med sig av sin rika berättarskatt och visade fotografier.
I Rösmåla skola ställde hantverkare och konstnärer ut och här hittade jag ett par hemstickade sockar i härliga färger och ett turkiskt mönster som passade och som jag föll för. Här fikade vi utomhus, fick småländsk ostkaka att smörja kråset med, inte alls dumt.
Avslutningsvis blev det Lunnagården och Kurrebo. Här har Nelsons fröer provodlingar och trädgården prunkade i alla möjliga färger. Ha-begäret väcktes för trädgården och lite lökar köpte jag som förhoppningsvis ska förgylla våren för oss.
Det gotländska fåret får följa med hem.
Småländsk-turkiska sockor värmer gott.
Möte med Kony Södring, Tingsrydsprofil och fotograferingsexpert.
